Många delar nu med sig av sina värdefulla tips och tankar på hur organisationer kan konvertera fysiska utbildningar till digitala format. Men hur upplevs de konverterade utbildningarna ur en students perspektiv? Det svarar vår praktikant Amanda på!
Med COVID-19 har undervisningsformer drastiskt behövts omorganiseras. Lärare har fått göra om kursplaner och snabbt improvisera lösningar för att inte förlora värdefull tid. Att den digitala världen tar mer och mer plats är onekligen ett faktum som utmanar oss, både studenter och de som lär ut.
Att vara student på distans kan vara krävande då det kräver ett annat slags engagemang och en gedigen vilja. Det är svårt att engagera och skapa genuint intresse på avstånd. Avsaknaden av föreläsningssalar och klassrum att samlas i kan bidra till en mängd störningsmoment, som läraren ofta inte kan göra mycket åt. Risken finns att utbildningskvaliteten äventyras och därmed också lärandet. Däremot måste fokus ligga på allt det goda som kan komma med digital undervisning!
Självdisciplin är en fantastisk egenskap, som kan gagna många i fler sammanhang i framtiden. Att därför utmana sig själv under en unik period som denna och arbeta på sin självdisciplin kan bara komma med fördelar. Däremot är det inte alltid så enkelt då det är en egenskap många inte besitter från början. I en hemmamiljö finns det mycket annat som distraherar.
Distansundervisning kan komma med mycket positivt. Om undervisningen finns att tillgå online och kan ses flera gånger, kan undervisningen fånga upp studenter på olika nivåer. Inlärning är individuellt och studenter upplever ofta att det tar olika lång tid att förstå budskap och information. Därför är distansundervisning ett ypperligt tillfälle att beakta människors olikheter och ge alla en likvärdig chans att följa med i undervisningen.
Frihet ger möjligheter för eleverna att lägga upp sin egen tid, men kan också vara farligt om de inte inser uppgifternas omfattning och hur de ska fördela sin tid. Delmål för att säkerställa fortsatt engagemang kan därför vara en viktig beståndsdel i digital distansundervisning. Det kan vara svårt som student att ha fingertoppskänsla för vilka delar som är viktiga, därför är tydlighet allt.
Att våga använda sig av de fantastiska digitala verktyg som finns är oerhört viktigt. Det som krävs är att den som undervisar är införstådd i diverse digitala verktyg och kan stötta elever i sitt användande av dem.
Felet kan snarare ligga i att inte våga använda sig av de resurser som finns. Att lärare exempelvis inte använder sig av ljud och bild på rätt sätt kan verkligen äventyra effektivt lärande. Den yngre generationen uppskattar tekniken och är ofta nyfiken på nya användningsområden.
Nu är dessutom ett bra tillfälle att förespråka och främja grupparbeten, för att kompensera för den sociala bit som vanligtvis sker vid den fysiska undervisningen. Grupparbeten kan fungera minst lika bra på distans, då det finns mycket teknik som möjliggör detta.
Den digitala världen har möjliggjort interaktion på en helt annan nivå, vilket kan anammas i all undervisning. Behovet av social interaktion är dessutom enormt när mycket av den kollektiva sammanslutningen försvåras. En stor del av studentlivet är just sociala sammankomster. Diskussioner bidrar till lärande, även digitalt!
Under vårterminen kommer Amanda Nordlander utföra sin praktik hos oss på Edmund. Amanda studerar i nuläget Strategisk kommunikation på Lunds universitet.
